Och som om detta med reklamen och uppmaningen om att handlar mer inte vore nog. Sen finns det krediter och smslån för att vi skall kunna handla ännu mer. Jag är ingen person som är gjord för kreditkort. Jag vet själv att jag är slösaktig och att jag inte skulle kunna kontrollera ett sånt. Jag gillar inte heller att köpa saker på avbetalning, men idag har ändå så pass bra koll på de få avbetalningar jag har och min ekonomi att jag ansett mig kunna hantera det. Att det finns kreditkort är säkert jättebra för de som kan hantera sånt, och jag har inte lagt någon större vikt vid detta. Inte förrän olika banker och liknande skickar hem ansökningar till mig som handlar om just detta. Jag har fått detta från fyra eller fem olika aktörer, och jag tycker att det är oerhört fräckt. Det har tillochmed i ett fall föerkommit att de även skickade hem kortet så att jag skulle kunna använda det med en gång.

För mig när jag tänker på detta kommer det upp en massa skulder hos Kronofogden och hundra avsnitt av Lyxfällan rullar förbi. Om så många redan har problem och shoppingberoendet ökar, inte blir väl samhället bättre av att skicka hem kreditkort till folk? Vad skulle hända om jag inte hade slängt kortet utan börjat handla hysteriskt? Om jag inte hade den kontrollen? Vad samhället behöver är snarare aktörer som skickar ut tips på hur man sparar pengar!

Det finns en sak som jag börjat tänka på mer och mer på sista tiden. Det rör mycket konsumtionssamhället vi lever i och den livsstil vi har idag om att shoppa mer och mer.

Så fort man deltar i en tävling där ens e-post registreras, då får man mängder av reklam om olika erbjudanden "kom och köp till extra bra pris och du får dessa fantastiska premier på köpet!". Detta gäller även om man exempelvis varit prenumerant på någon tidning eller beställer saker på nätet. Men detta pockane på uppmärksamhet om hur jag ska spendera mina pengar kommer inte bara i mail. De finns även som banners på olika sidor och hjärntvättar min köpzon i huvudet med att visa upp de finaste sakerna. Jag hävdar även att det på något sätt sparas de typer av plagg och liknande som jag har tittat på hos olika sidor, och att det finns något som kan känna av vad just jag är intresserad av.

Jag har valt att ha "Ingen reklam, tack" på min dörr. Främst av miljöskäl men också för att min papperskasse med tidningsinsamling blir överfull inom kort. Jag saknar inte reklamen i brevlådan, jag får ändå så mycket intryck på alla håll och kanter (även via exempelvis tv).

Men, jag ska tillägga att jag också lätt halkar dit och shoppar en hel del. Det går lite i vågor det där. Ibland har jag inget behov alls av att köpa något, ibland tänker jag bara secondhand och ibland så köper jag sånt jag antagligen inte behöver egentligen.

Jag vann ju resepresentkort i våras genom att delat i onlineenkäter. Eftersom jag vann en rejäl summa pengar ville jag lägga pengarna på en resa som jag antagligen inte skulle göra annars. Jag ville åka någonstans dit jag drömt om. Jag ville gärna åka i samband med min födelsedag (30år!) och jag ville inte åka ensam.

Så jag började fundera. Och fundera. Och mamma fyller ju 65. Visste inte vem annars jag skulle bjuda. Har ingen pojkvän att ta med på resan så det var ju inget alternativ. Annars hade jag nog tänkt på honom i första hand. Och jag har sett på reseprogram och dokumentärer om Abu Dhabi och Dubai och det verkar så häftigt att åka dit. Så det blev valet. Vi åkte en vecka och kom hem dagen innan min födelsedag!

Vi bodde på ett hotell i Dubai med 5 min gångavstånd till stranden. Vi hade utsikt mot Persiska viken och stranden där vi solade och badade. Vi hade nära till allt inom det område som kallades för "marinan". Vårat hotell låg mellan stranden och den uppgrävda kanalen.
 
Mer infomration om resan kommer senare.